Hoppa till innehållet
VAL 2026 · Följ valresultatet live på söndagFölj Val 2026
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion
UtrikespolitikBistånd

Bör Sverige återgå till enprocentsmålet för biståndet?

Ska Sverige åter knyta biståndet till målet att omkring en procent av bruttonationalinkomsten går till internationellt bistånd?

Publicerad 12 augusti 2026Uppdaterad 11 september 20264 röster idag

Resultat

Ja41%
Nej59%
302 röster totalt4 röster idag

Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.

Automatisk sammanfattning

Hittills har 41 % röstat ja och 59 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.

Automatisk sammanfattning baserad på registrerade röster.

Så står partierna

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja4
SSocialdemokraternaCCenterpartietVVänsterpartietMPMiljöpartiet
Nej4
MModeraternaSDSverigedemokraternaKDKristdemokraternaLLiberalerna
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ja) Socialdemokraterna betonar vikten av enprocentsmålet för att värna internationell solidaritet och Sveriges roll som global aktör.
  • M (Nej) Moderaterna har drivit igenom övergången till en fast budgetram i kronor för att öka kontrollen och fokusera på biståndets kvalitet snarare än volym.
  • SD (Nej) Sverigedemokraterna vill kraftigt sänka biståndet och motsätter sig enprocentsmålet till förmån för prioriteringar av inhemska behov.
  • C (Ja) Centerpartiet förespråkar att Sverige ska återgå till enprocentsmålet för att säkerställa en hög ambitionsnivå i arbetet mot fattigdom och förtryck.
  • V (Ja) Vänsterpartiet anser att en procent av BNI är ett absolut minimimått för Sveriges internationella biståndsansvar.
  • KD (Nej) Kristdemokraterna har historiskt stöttat målet men står nu bakom Tidöpartiernas överenskommelse om att frångå enprocentsmålet till förmån för en fast ram.
  • L (Nej) Liberalerna värnar biståndets innehåll men stöder nuvarande regeringsbeslut att styra biståndet genom en treårig budgetram istället för en fast procent.
  • MP (Ja) Miljöpartiet är starka förespråkare av enprocentsmålet och ser det som en förutsättning för att Sverige ska ta sitt globala klimat- och miljöansvar.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om frågan

Sverige hade länge som politiskt mål att biståndsramen skulle motsvara omkring en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Den nuvarande modellen bygger i stället på en flerårig ram i kronor. För perioden 2026–2028 är biståndsramen 53 miljarder kronor per år. En återgång till enprocentsmålet skulle innebära att biståndets storlek åter följer utvecklingen i svensk BNI och därmed normalt ökar när ekonomin växer och kan minska när den krymper. Förespråkare menar att det ger en tydlig långsiktig ambitionsnivå och större resurser till fattigdomsbekämpning, humanitära insatser och global utveckling. Motståndare menar att en procentandel automatiskt styr stora belopp till bistånd oberoende av andra budgetbehov eller hur effektivt pengarna kan användas. Frågan handlar om Sveriges internationella ansvar, biståndets resultat och prioriteringen mellan bistånd och andra offentliga utgifter.

Argument

Argument för

  • Ger en tydlig och långsiktig ambitionsnivå som följer Sveriges ekonomiska utveckling.
  • Kan ge större resurser till fattigdomsbekämpning, humanitära insatser, hälsa och utbildning.
  • Stärker Sveriges roll som en stor internationell biståndsgivare.
  • En BNI-koppling gör att biståndsramen automatiskt anpassas när ekonomin växer eller krymper.

Argument emot

  • En fast procentandel binder budgetutrymme oberoende av andra samhällsbehov.
  • Storleken på anslaget styrs av BNI snarare än av bedömd effekt och kapacitet att använda pengarna väl.
  • Högre bistånd kan innebära mindre utrymme för exempelvis försvar, vård, skola eller skattesänkningar.
  • En flerårig ram i kronor kan ge bättre kontroll över statsfinanserna och ändå skapa förutsägbarhet.

Visste du att?

Sveriges biståndsram är 53 miljarder kronor per år 2026–2028. Det bistånd som rapporterades till OECD-DAC för 2024 motsvarade 0,79 procent av BNI.

Vanliga frågor

Vad är BNI?

Bruttonationalinkomsten mäter de samlade inkomsterna för ett lands invånare och företag, med justering för inkomster till och från utlandet.

Är en procent av BNI ett internationellt krav?

Nej. FN:s långvariga mål för offentligt utvecklingsbistånd är 0,7 procent av BNI, medan enprocentsmålet är en högre svensk ambitionsnivå.

Går hela biståndsramen alltid direkt till projekt utomlands?

Nej. OECD-DAC:s regler medger att vissa andra kostnader som uppfyller kriterierna kan räknas som bistånd.

Källor

Relaterade frågor

Dela frågan

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret