Bör Sverige återgå till enprocentsmålet för biståndet?
Ska Sverige åter knyta biståndet till målet att omkring en procent av bruttonationalinkomsten går till internationellt bistånd?
Resultat
Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.
Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.
Hittills har 41 % röstat ja och 59 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.
Så står partierna
Så har positionerna bedömts
Om frågan
Sverige hade länge som politiskt mål att biståndsramen skulle motsvara omkring en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Den nuvarande modellen bygger i stället på en flerårig ram i kronor. För perioden 2026–2028 är biståndsramen 53 miljarder kronor per år. En återgång till enprocentsmålet skulle innebära att biståndets storlek åter följer utvecklingen i svensk BNI och därmed normalt ökar när ekonomin växer och kan minska när den krymper. Förespråkare menar att det ger en tydlig långsiktig ambitionsnivå och större resurser till fattigdomsbekämpning, humanitära insatser och global utveckling. Motståndare menar att en procentandel automatiskt styr stora belopp till bistånd oberoende av andra budgetbehov eller hur effektivt pengarna kan användas. Frågan handlar om Sveriges internationella ansvar, biståndets resultat och prioriteringen mellan bistånd och andra offentliga utgifter.
Argument
Argument för
- Ger en tydlig och långsiktig ambitionsnivå som följer Sveriges ekonomiska utveckling.
- Kan ge större resurser till fattigdomsbekämpning, humanitära insatser, hälsa och utbildning.
- Stärker Sveriges roll som en stor internationell biståndsgivare.
- En BNI-koppling gör att biståndsramen automatiskt anpassas när ekonomin växer eller krymper.
Argument emot
- En fast procentandel binder budgetutrymme oberoende av andra samhällsbehov.
- Storleken på anslaget styrs av BNI snarare än av bedömd effekt och kapacitet att använda pengarna väl.
- Högre bistånd kan innebära mindre utrymme för exempelvis försvar, vård, skola eller skattesänkningar.
- En flerårig ram i kronor kan ge bättre kontroll över statsfinanserna och ändå skapa förutsägbarhet.
Visste du att?
Sveriges biståndsram är 53 miljarder kronor per år 2026–2028. Det bistånd som rapporterades till OECD-DAC för 2024 motsvarade 0,79 procent av BNI.
Vanliga frågor
- Vad är BNI?
Bruttonationalinkomsten mäter de samlade inkomsterna för ett lands invånare och företag, med justering för inkomster till och från utlandet.
- Är en procent av BNI ett internationellt krav?
Nej. FN:s långvariga mål för offentligt utvecklingsbistånd är 0,7 procent av BNI, medan enprocentsmålet är en högre svensk ambitionsnivå.
- Går hela biståndsramen alltid direkt till projekt utomlands?
Nej. OECD-DAC:s regler medger att vissa andra kostnader som uppfyller kriterierna kan räknas som bistånd.
Källor
Relaterade frågor
Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion
Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga