Hur stor är Sveriges försvarsbudget?

Nivån förändras mellan budgetår och mäts ofta både i kronor och som andel av BNP.

Är Nato-målet bindande?

Medlemsländerna har gemensamma politiska mål, men de nationella budgetarna beslutas av respektive land.

Vad går pengarna till?

Bland annat personal, materiel, övningar, infrastruktur och beredskap.

FörsvarFörsvarsbudget

Bör Sverige höja försvarsbudgeten ytterligare?

Ska Sverige lägga en större andel av ekonomin på det militära försvaret?

Publicerad 20 juli 2026Uppdaterad 11 september 20263 röster idag

Resultat

Ja59%

Nej41%

226 röster totalt3 röster idag

Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.

Automatisk sammanfattning

Hittills har 59 % röstat ja och 41 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.

Automatisk sammanfattning baserad på registrerade röster.

Så står partierna

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja6

SMSDCKDL

Ingen tydlig Ja/Nej-position2

VMP

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Ja) – S står bakom ökningen till 2 % av BNP och betonar behovet av en långsiktig upprustning givet säkerhetsläget. De har i försvarsberedningen öppnat för ytterligare resurser men poängterar ofta vikten av ansvarsfull finansiering.
M (Ja) – M driver på för en kraftig utbyggnad av försvaret och ser 2 % av BNP som ett golv snarare än ett mål. Partiet prioriterar försvarsanslagen i statsbudgeten för att möta Natos krav och det försämrade säkerhetsläget.
SD (Ja) – SD har länge förespråkat högre försvarsanslag och ser det som en kärnuppgift för staten att garantera säkerheten. De har aktivt stöttat målet om minst 2 % av BNP och vill se en snabb expansion av förbanden.
C (Ja) – C förespråkar en snabb och omfattande förstärkning av det militära försvaret och har legat på för högre anslag i försvarsberedningen. De betonar vikten av att bygga upp både försvarsförmåga och civil beredskap.
V (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – V har historiskt varit kritiska till stora militära ökningar men har accepterat målet om 2 % av BNP efter Rysslands invasion. De betonar dock att militär upprustning inte får ske på bekostnad av välfärden och är skeptiska till Nato-anpassade utgifter.
KD (Ja) – KD vill se kraftigt ökade resurser till försvaret och har varit drivande i att nå och eventuellt överstiga Natos 2-procentsmål. De ser ett starkt militärt försvar som en grundbult i statens ansvar.
L (Ja) – L är starka förespråkare av ett robust Nato-medlemskap och vill se höjda anslag för att möta nya försvarsbehov. De har tidigare föreslagit målnivåer som ligger över de nuvarande överenskommelserna.
MP (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – MP har accepterat upprustningen till 2 % av BNP på grund av säkerhetsläget men prioriterar mänsklig säkerhet och klimat högre. De är ofta tveksamma till att höja anslagen ytterligare och betonar vikten av civilt försvar.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om frågan

Sveriges försvarsutgifter har ökat kraftigt och landet är medlem i Nato. Diskussionen gäller hur snabbt försvaret ska byggas ut, vilka förmågor som behövs och hur satsningarna ska finansieras. Förespråkare för högre anslag hänvisar till det försämrade säkerhetsläget, behovet av lager, personal och modern materiel samt Sveriges åtaganden inom Nato. Kritiker pekar på alternativkostnaden och menar att stora ökningar kan tränga undan vård, skola och andra offentliga investeringar.

Argument

Argument för

Stärker Sveriges förmåga att försvara landet.
Gör det lättare att uppfylla åtaganden inom Nato.
Möjliggör fler anställda, värnpliktiga och modern materiel.
Kan stärka försvarsindustrin och beredskapen.

Argument emot

Minskar utrymmet för andra offentliga satsningar.
Snabb utbyggnad kan leda till ineffektiv användning av pengar.
Militära utgifter löser inte alla säkerhetshot.
Kan kräva höjda skatter eller ökad upplåning.

Visste du att?

Försvarsutgifter redovisas ofta som andel av BNP enligt Natos beräkningsmetod.

Vanliga frågor

Hur stor är Sveriges försvarsbudget?: Nivån förändras mellan budgetår och mäts ofta både i kronor och som andel av BNP.
Är Nato-målet bindande?: Medlemsländerna har gemensamma politiska mål, men de nationella budgetarna beslutas av respektive land.
Vad går pengarna till?: Bland annat personal, materiel, övningar, infrastruktur och beredskap.

Källor

01regeringen.se
02regeringen.se

Dela frågan

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret