Tas återfall redan hänsyn till i Sverige?

Ja. Tidigare brottslighet kan redan påverka både påföljdsval och straffmätning.

Vad skulle en ytterligare skärpning innebära?

Det kan exempelvis innebära att tidigare domar får större genomslag på straffets längd eller påföljden vid ett nytt brott.

Minskar längre straff alltid återfall?

Inte säkert. Straff kan hindra brott under frihetsberövandet, men återfall påverkas också av behandling, arbete, missbruk, sociala förhållanden och andra insatser.

SAKFRÅGA · BROTT OCH STRAFF · ÅTERFALL

Bör straffen skärpas ytterligare vid återfall i brott?

Ska tidigare brottslighet få ännu större betydelse när straffet bestäms för ett nytt brott?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Historiskt resultat – äldre röstning t.o.m. 15 okt 2026

Ja95%

Nej5%

Cirka 450 röster

Publicerad 11 augusti 2026

Fördjupa dig

Om frågan

Svensk straffrätt kan redan ta hänsyn till tidigare brottslighet när påföljd och straff bestäms. Under 2026 beslutade riksdagen om skärpta regler som syftar till tydligare reaktioner vid återfall och ett förstärkt samhällsskydd vid allvarlig och upprepad brottslighet. Frågan om ytterligare skärpning handlar om hur stor betydelse tidigare domar ska få när en person begår nya brott. Förespråkare menar att upprepad brottslighet visar en högre risk för nya brott och bör mötas med tydligare konsekvenser och längre inkapacitering. Motståndare anser att straffet främst ska stå i proportion till det aktuella brottet och att mycket långa straff kan försvåra återanpassning utan att säkert minska återfallen. Frågan gäller därför balansen mellan proportionalitet, samhällsskydd, brottsoffers trygghet och rehabilitering.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja5

SMSDKDL

Nej2

VMP

Ingen tydlig Ja/Nej-position1

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Ja) – Socialdemokraterna betonar behovet av strängare straff för återfallsförbrytare för att öka tryggheten och har ställt sig bakom flera av de senaste årens straffskärpningar.
M (Ja) – Moderaterna driver aktivt en politik för skärpt återfallsskärpning och vill att tidigare brottslighet ska väga tyngre för att öka samhällsskyddet.
SD (Ja) – Sverigedemokraterna förespråkar kraftiga straffskärpningar vid återfall och vill se ett system där upprepad brottslighet leder till markant längre fängelsestraff.
C (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Centerpartiet betonar vikten av att straff står i proportion till brottet men kan acceptera vissa skärpningar, med fokus på en balans mellan repressiva och förebyggande åtgärder.
V (Nej) – Vänsterpartiet prioriterar rehabilitering och förebyggande insatser framför generellt skärpta straff och menar att straffet bör utgå från den aktuella gärningens allvar.
KD (Ja) – Kristdemokraterna anser att rättsväsendet måste reagera hårdare mot individer som fortsätter begå brott och förespråkar tydliga straffskärpningar vid återfall.
L (Ja) – Liberalerna stödjer en strängare syn på återfall i brott som en del av att upprätthålla rättsstaten och skydda medborgarna från yrkeskriminella.
MP (Nej) – Miljöpartiet är generellt kritiska till ytterligare straffskärpningar och menar att resurserna gör större nytta i det förebyggande arbetet och för rehabilitering.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

Upprepad brottslighet kan motivera starkare samhällsskydd när tidigare straff inte har hindrat nya brott.
Tydligare skärpning vid återfall kan markera att upprepade lagöverträdelser bedöms allvarligare.
Längre frihetsberövande kan under en period hindra mycket brottsaktiva personer från att begå nya brott ute i samhället.
Brottsoffer och allmänhet kan uppleva större rättvisa när återkommande brott får tydliga konsekvenser.

Argument emot

Straffet riskerar att i för hög grad bestämmas av gamla brott i stället för hur allvarlig den aktuella gärningen är.
Längre fängelsestraff är kostsamma och löser inte automatiskt orsakerna bakom återfall.
Mycket hårda återfallsregler kan försvåra rehabilitering och återgång till arbete och samhälle.
Effekten av ytterligare straffskärpningar på den totala brottsligheten och återfallsnivåerna är svår att fastställa.

Fakta: visste du att?

Riksdagen beslutade 2026 om skärpta regler för tydligare reaktioner vid återfall i brott, med lagändringar som i huvudsak började gälla den 2 juli 2026.

Vanliga frågor

Tas återfall redan hänsyn till i Sverige?: Ja. Tidigare brottslighet kan redan påverka både påföljdsval och straffmätning.
Vad skulle en ytterligare skärpning innebära?: Det kan exempelvis innebära att tidigare domar får större genomslag på straffets längd eller påföljden vid ett nytt brott.
Minskar längre straff alltid återfall?: Inte säkert. Straff kan hindra brott under frihetsberövandet, men återfall påverkas också av behandling, arbete, missbruk, sociala förhållanden och andra insatser.

Källor

01riksdagen.se
02riksdagen.se

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Hittills har 95 % svarat ja och 5 % nej.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 26 oktober 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish