AKTUELLT · POLITIK & DEMOKRATI · VALSÄKERHET

Bör Valmyndigheten offentliggöra en samlad rapport över alla rapporterade valincidenter efter varje val?

Sedan valet 2026 rapporterar valadministrationen incidenter till Valmyndigheten. Bör myndigheten efter varje val publicera en samlad redovisning av rapporterna och hur de hanterats?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Publicerad 21 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

Inför valen 2026 infördes ett obligatoriskt system där valadministrationen skyndsamt ska rapportera incidenter till Valmyndigheten. Allmänheten kan också rapportera fel och brister. En incident kan vara en avvikelse från regler eller rutiner, otillbörlig påverkan eller andra händelser som kan påverka valets genomförande. En incident behöver alltså inte innebära att valfusk har skett eller att valresultatet har påverkats. Valmyndigheten använder rapporteringen för att skapa en nationell lägesbild och stärka skyddet av valen. Inskickade rapporter kan samtidigt innehålla personuppgifter eller uppgifter som omfattas av sekretess. Frågan gäller om Valmyndigheten efter varje val bör publicera en samlad nationell rapport med exempelvis antal rapporter, kategorier, verifierade avvikelser, åtgärder och utfall – med nödvändiga sekretess- och integritetsskydd.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja8

SMSDCVKDLMP

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Ja) – Socialdemokraterna betonar ofta vikten av transparens och motverkande av desinformation för att värna demokratins institutioner. En officiell rapport ses troligen som ett verktyg för att sakligt bemöta rykten om valfusk.
M (Ja) – Moderaterna värnar rättssäkerhet och effektiv förvaltning, där en samlad redovisning kan bidra till att utvärdera och förbättra valsystemets robusthet. Partiet stöder generellt åtgärder som ökar förtroendet för statliga kärnuppgifter.
SD (Ja) – Sverigedemokraterna har länge drivit frågor om ökad kontroll och transparens i valprocessen för att säkerställa valhemlighet och motverka oregelbundenheter. De ser positivt på offentliggörande av incidenter som ett sätt att belysa brister i systemet.
C (Ja) – Centerpartiet prioriterar ett starkt demokratiskt skydd och ser transparens som en grundbult för medborgarnas förtroende. En offentlig rapport ligger i linje med deras fokus på öppenhet och motstånd mot otillbörlig påverkan.
V (Ja) – Vänsterpartiet förespråkar stor offentlig insyn i myndighetsutövning och demokratiska processer. Att tillgängliggöra information om valincidenter för allmänhet och forskare stämmer väl överens med deras demokratisyn.
KD (Ja) – Kristdemokraterna betonar vikten av stabila institutioner och förtroende för rättsstaten. En samlad rapport ses sannolikt som ett rimligt sätt att redovisa hur demokratin skyddas mot yttre och inre hot.
L (Ja) – Liberalerna ser transparens som en förutsättning för en fungerande liberal demokrati och ett försvar mot desinformation. De stödjer åtgärder som tydliggör valsystemets funktion och de säkerhetsåtgärder som vidtas.
MP (Ja) – Miljöpartiet betonar öppenhet och delaktighet i den demokratiska processen som centrala värden. De torde se en offentlig rapport som ett sätt att stärka granskningen och legitimiteten för valresultatet.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

En samlad offentlig rapport kan öka transparensen kring vilka problem som faktiskt rapporterats och hur myndigheterna hanterat dem.
Officiell statistik kan göra det lättare att skilja verifierade avvikelser från rykten och obekräftade påståenden om valfusk.
Återkommande rapporter kan visa mönster och bidra till att förbättra rutiner inför framtida val.
Öppen redovisning kan stärka möjligheten för medier, forskare och allmänhet att granska valsystemets säkerhet över tid.

Argument emot

Incidentrapporter kan innehålla känsliga uppgifter, sekretess eller obekräftade anklagelser som inte lämpar sig för detaljerad offentlig publicering.
Ett stort antal rapporter behöver inte betyda att lika många faktiska fel har inträffat, vilket kan misstolkas i den offentliga debatten.
Att sammanställa, verifiera, avidentifiera och kategorisera alla incidenter kan kräva betydande resurser.
Valmyndigheten publicerar redan nationella lägesbilder och information om valsäkerhet, vilket kan anses ge tillräcklig offentlig insyn.

Fakta: visste du att?

Inför valet 2026 blev det obligatoriskt för valadministrationen att skyndsamt rapportera incidenter till Valmyndigheten. Allmänheten kan också rapportera fel och brister via Valmyndighetens formulär.

Vanliga frågor

Vad räknas som en valincident? Det kan vara en avvikelse från föreskrivna regler eller rutiner, otillbörlig påverkan eller en annan händelse som kan påverka valets genomförande.
Betyder en incident att valfusk har skett? Nej. Valmyndigheten betonar att en incident inte behöver bero på ont uppsåt och inte automatiskt innebär att valresultatet har påverkats.
Kan alla uppgifter publiceras öppet? Inte nödvändigtvis. Incidentrapporter kan innehålla personuppgifter eller sekretesskyddad information, så en offentlig rapport skulle behöva sammanställas och avidentifieras.

Källor

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Automatisk sammanfattning visas när minst 100 röster har lämnats.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 23 oktober 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish