AKTUELLT · POLITIK & DEMOKRATI · VALSÄKERHET

Bör en oberoende nationell valrevision genomföras efter varje riksdagsval?

Rösterna räknas redan preliminärt och därefter på nytt av länsstyrelserna. Bör Sverige dessutom införa en separat oberoende valrevision efter varje riksdagsval?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Publicerad 21 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

I Sverige räknas rösterna först preliminärt av kommunerna och därefter på nytt i den slutliga rösträkningen hos länsstyrelserna. Den slutliga räkningen omfattar samtliga röster och personröster, och både röstmottagning och rösträkning är offentliga för allmänheten. Valmyndigheten beskriver också att röster räknas flera gånger som en del av valsäkerheten. Frågan gäller därför ett ytterligare kontrollsteg utöver dagens ordinarie process: en nationell revision utförd av en separat, oberoende granskningsfunktion som efter varje riksdagsval kontrollerar ett urval eller hela delar av processen och redovisar resultatet offentligt. Frågan förutsätter inte att dagens rösträkning är felaktig, utan mäter om ett extra kontrollager bör införas för att stärka verifierbarheten och förtroendet.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja1

Nej7

SMCVKDLMP

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Nej) – S anser att nuvarande system med dubbla räkningar och offentlig insyn är robust och att ytterligare byråkratiska lager inte behövs.
M (Nej) – M betonar vikten av rättssäkerhet men menar att länsstyrelsernas kontrollräkning och Valprövningsnämndens roll utgör tillräckliga garantier.
SD (Ja) – SD har tidigare uttryckt behov av stärkta kontroller och internationella valobservatörer för att garantera valsystemets integritet.
C (Nej) – C värnar det befintliga systemets oberoende och ser risken att ett extra kontrollsteg kan undergräva förtroendet för den ordinarie processen.
V (Nej) – V anser generellt att dagens demokratiska processer med offentlig insyn är tillförlitliga och prioriterar inte ytterligare revisionsinstanser.
KD (Nej) – KD litar på den nuvarande ordningen med länsstyrelserna som kontrollinstans och har inte drivit krav på en permanent extra revisionsfunktion.
L (Nej) – L förespråkar ofta effektivisering och att värna befintliga institutioner snarare än att bygga ut kontrollapparaten kring en redan säker process.
MP (Nej) – MP ser positivt på transparens men bedömer att dagens system med offentlig kontrollräkning ger den nödvändiga verifierbarheten.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

En separat revision kan ge ytterligare kontroll av att rösträkningen och valadministrationens rutiner har följts korrekt.
En oberoende granskning kan stärka förtroendet för valresultatet även bland personer som är skeptiska till den ordinarie processen.
En standardiserad nationell revision kan upptäcka återkommande rutinfel som annars kan vara svåra att se mellan olika kommuner och län.
Offentlig redovisning av revisionsresultatet kan göra det lättare att skilja faktiska avvikelser från obekräftade påståenden om valfusk.

Argument emot

Rösterna räknas redan flera gånger och den slutliga rösträkningen genomförs av länsstyrelserna, vilket innebär att det redan finns flera kontrollsteg.
En ytterligare revision kräver resurser, personal och tid och kan fördröja den slutliga efteranalysen av valet.
Om revisionsmodellen inte är tydligt avgränsad kan den skapa dubbelarbete utan att materiellt öka säkerheten.
Ett obligatoriskt extra kontrollsteg kan felaktigt uppfattas som att det finns dokumenterade problem med dagens system även när så inte är fallet.

Fakta: visste du att?

Alla röster räknas först preliminärt och därefter på nytt vid länsstyrelsernas slutliga rösträkning. Rösträkningen är dessutom offentlig och får observeras av allmänheten.

Vanliga frågor

Räknas svenska röster bara en gång? Nej. Kommunerna gör en preliminär rösträkning och länsstyrelserna gör därefter den slutliga rösträkningen där alla röster räknas och bedöms på nytt.
Är rösträkningen offentlig? Ja. Allmänheten har rätt att närvara vid både röstmottagning och rösträkning så länge arbetet inte störs.
Vad skulle en valrevision tillföra? Den skulle vara ett separat granskningssteg utöver den ordinarie rösträkningen, med syfte att kontrollera process, dokumentation och eventuella avvikelser.

Källor

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Automatisk sammanfattning visas när minst 100 röster har lämnats.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 2 november 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish