Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

SAKFRÅGA · FÖRSVAR · USA OCH SÄKERHET

Bör Sverige minska sitt militära beroende av USA?

Ska Sverige och Europa ta större eget ansvar för försvaret även om det innebär ett mindre beroende av amerikansk militär förmåga?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Historiskt resultat – äldre röstning t.o.m. 15 okt 2026
Ja75%
Nej25%

Cirka 250 röster

Publicerad 12 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

Sverige är medlem i Nato och USA är alliansens största militära makt. Sverige har också ett bilateralt försvarssamarbete med USA genom DCA-avtalet. Inför valet 2026 diskuteras hur nära Sveriges ekonomiska och militära samarbete med USA bör vara. Förespråkare för minskat beroende menar att Europa måste kunna försvara sig även om amerikanska prioriteringar förändras. Motståndare anser att nära amerikanskt samarbete är avgörande för avskräckningen mot Ryssland och att ett mindre beroende riskerar att försvaga Sveriges säkerhet innan Europa byggt upp motsvarande kapacitet.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja2
VVänsterpartietMPMiljöpartiet
Nej6
SSocialdemokraternaMModeraternaSDSverigedemokraternaCCenterpartietKDKristdemokraternaLLiberalerna
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Nej) – S betonar vikten av den transatlantiska länken och DCA-avtalet, men förespråkar samtidigt ett starkare europeiskt försvarsben som komplement.
  • M (Nej) – Moderaterna ser USA som Sveriges viktigaste säkerhetspartner och anser att ett nära samarbete är grundläggande för avskräckning och nationell säkerhet.
  • SD (Nej) – SD har svängt till en tydlig pro-Nato-linje och ser samarbetet med USA som en garant för säkerheten i Östersjöregionen.
  • C (Nej) – Centerpartiet stöder Nato-medlemskapet och DCA-avtalet fullt ut, även om de ställer sig positiva till ökad europeisk samordning.
  • V (Ja) – Vänsterpartiet är kritiska till DCA-avtalet och Nato, och förespråkar ökat svenskt självstyre och minskat beroende av amerikansk militär strategi.
  • KD (Nej) – Kristdemokraterna betonar att USA:s närvaro i Europa är oumbärlig för fred och stabilitet och ser inget egenvärde i att minska detta beroende.
  • L (Nej) – Liberalerna är det mest uttalat pro-atlantiska partiet och ser ett starkt amerikanskt engagemang som avgörande för svensk säkerhet.
  • MP (Ja) – Miljöpartiet betonar ofta behovet av europeiskt självbestämmande och är kritiska till ensidigt beroende av stormakter, även om de nu stöder Nato.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

  • Kan göra Sverige och Europa mindre sårbara för förändringar i amerikansk politik.
  • Kan stärka europeisk försvarsindustri och militär förmåga.
  • Ger Sverige större strategisk handlingsfrihet.
  • Kan minska beroendet av amerikanska vapensystem, underrättelser och digital infrastruktur.

Argument emot

  • USA är den viktigaste militära makten i Nato och central för Europas avskräckning.
  • Att ersätta amerikansk kapacitet skulle kräva mycket stora europeiska försvarsinvesteringar.
  • Ett minskat samarbete kan tolkas som svagare sammanhållning inom Nato.
  • Sverige kan kombinera större egen förmåga med fortsatt nära USA-samarbete utan att aktivt minska relationen.

Fakta: visste du att?

SVT:s Valkompass 2026 har en särskild nationell fråga om hur nära ekonomiskt och militärt samarbete Sverige ska ha med USA.

Vanliga frågor

Är Sverige militärt allierat med USA?

Ja, genom Nato. Sverige har dessutom ett bilateralt försvarssamarbete med USA.

Vad är DCA-avtalet?

Ett avtal som reglerar amerikanska styrkors tillgång till och verksamhet på vissa svenska militära områden.

Betyder mindre beroende att Sverige lämnar Nato?

Nej. Frågan gäller graden av beroende inom fortsatt svenskt och europeiskt försvarssamarbete.

Källor

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Hittills har 75 % svarat ja och 25 % nej.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 5 november 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish