Hoppa till innehållet
VAL 2026 · Följ valresultatet live på söndagFölj Val 2026
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion
ArbetsmarknadLöner och kollektivavtal

Bör Sverige införa en lagstadgad minimilön?

Sverige saknar en nationell lagstadgad minimilön. Bör staten sätta en lägsta lön som arbetsgivare inte får underskrida?

Publicerad 12 augusti 2026Uppdaterad 12 september 20264 röster idag

Resultat

Ja56%
Nej44%
315 röster totalt4 röster idag

Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.

Automatisk sammanfattning

Hittills har 56 % röstat ja och 44 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.

Automatisk sammanfattning baserad på registrerade röster.

Så står partierna

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Nej8
SSocialdemokraternaMModeraternaSDSverigedemokraternaCCenterpartietVVänsterpartietKDKristdemokraternaLLiberalernaMPMiljöpartiet
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Nej) Socialdemokraterna värnar den svenska modellen och motsätter sig kraftigt statlig inblandning i lönebildningen, inklusive EU-direktiv om minimilöner.
  • M (Nej) Moderaterna anser att löner ska förhandlas av arbetsmarknadens parter och ser lagstadgade minimilöner som ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
  • SD (Nej) Sverigedemokraterna betonar vikten av att bibehålla den svenska modellen där parterna ansvarar för lönebildningen utan politisk inblandning.
  • C (Nej) Centerpartiet är starka förespråkare av parternas självständighet och ser lagstadgade minimilöner som skadliga för flexibiliteten på arbetsmarknaden.
  • V (Nej) Vänsterpartiet anser att starka kollektivavtal är det bästa skyddet för arbetstagare och motsätter sig lagstiftning som kan försvaga fackens roll.
  • KD (Nej) Kristdemokraterna stöttar den svenska modellen och anser att staten inte ska reglera lönenivåer, vilket bör skötas genom avtal mellan parterna.
  • L (Nej) Liberalerna menar att lönebildningen ska skötas av parterna och har varit aktiva motståndare till EU-initiativ för lagstadgade minimilöner.
  • MP (Nej) Miljöpartiet försvarar den svenska modellen med kollektivavtal och anser att löner inte ska vara en politisk eller lagstadgad fråga.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om frågan

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Lägstalöner regleras i stället i stor utsträckning genom kollektivavtal som förhandlas mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för lönebildningen utan att staten fastställer lönenivåer. I de flesta EU-länder finns däremot lagstadgade minimilöner. Förespråkare för en svensk minimilön menar att en lagstadgad bottennivå kan skydda personer som arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal och motverka mycket låga löner. Motståndare anser att staten då tar över en central del av parternas ansvar och riskerar att försvaga kollektivavtalens ställning. Hur effekterna blir beror bland annat på nivån, om olika regler gäller för olika grupper och hur en lag samspelar med kollektivavtal.

Argument

Argument för

  • Ger ett lagstadgat löneskydd även för anställda på arbetsplatser utan kollektivavtal.
  • Kan motverka mycket låga löner och osund lönekonkurrens.
  • Skapar en tydlig nationell lägstanivå som är enkel att känna till.
  • Kan stärka skyddet för arbetstagare med svag förhandlingsposition.

Argument emot

  • Kan försvaga den svenska modellen där löner bestäms av arbetsmarknadens parter.
  • En nationell nivå kan passa dåligt för olika branscher, regioner och typer av arbeten.
  • En för hög nivå kan göra det svårare för vissa grupper att få sitt första jobb.
  • En lagstadgad miniminivå kan i praktiken bli norm och påverka kollektivavtalens löneförhandlingar.

Visste du att?

År 2026 har 22 av EU:s 27 medlemsländer lagstadgade minimilöner. Sverige är ett av fem EU-länder utan sådan lag.

Vanliga frågor

Finns det en minimilön i svensk lag i dag?

Nej. Sverige har ingen generell lagstadgad minimilön.

Hur bestäms lägstalöner i dag?

I många branscher regleras de genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.

Måste kollektivavtal försvinna om en minimilön införs?

Nej. En lagstadgad nivå kan fungera som en botten medan kollektivavtal fortsatt reglerar högre löner och andra villkor.

Källor

Relaterade frågor

Dela frågan

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret