Får alla trossamfund statsbidrag?

Nej. Samfund måste uppfylla lagens krav och ansöka om stöd.

Gäller frågan även Svenska kyrkan?

Frågan gäller statliga bidrag till religiösa trossamfund generellt, men finansieringen av Svenska kyrkan skiljer sig delvis från systemet för andra samfund.

Är bidrag samma sak som att staten betalar all religiös verksamhet?

Nej. Statsbidrag är bara en del av många samfunds finansiering.

SamhälleReligion och stat

Bör staten sluta betala bidrag till religiösa trossamfund?

Ska religiösa samfund finansiera sin verksamhet utan direkta statliga statsbidrag?

Publicerad 7 september 2026Uppdaterad 12 september 20268 röster idag

Resultat

Ja86%

Nej14%

118 röster totalt8 röster idag

Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.

Automatisk sammanfattning

Hittills har 86 % röstat ja och 14 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.

Automatisk sammanfattning baserad på registrerade röster.

Så står partierna

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja1

Nej6

SMCKDLMP

Ingen tydlig Ja/Nej-position1

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Nej) – S betonar trossamfundens roll i civilsamhället och socialt arbete, men förespråkar strikta demokrativillkor för att erhålla stöd.
M (Nej) – M stöder principen om statsbidrag för deras samhällsnytta, men har drivit på för de skärpta demokrativillkor som nu införts.
SD (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – SD är kritiska till stöd till samfund som inte delar svenska värderingar, men har inte ett generellt krav på att helt slopa allt stöd till trossamfund.
C (Nej) – C ser trossamfunden som en viktig del av civilsamhället och stöder statlig finansiering så länge demokratiska värderingar respekteras.
V (Ja) – Vänsterpartiet anser principiellt att staten ska vara sekulär och att religiös verksamhet inte bör finansieras med allmänna medel.
KD (Nej) – KD är starka förespråkare för bidragen då de anser att samfunden fyller en avgörande funktion för medmänsklighet och social sammanhållning.
L (Nej) – L stöder bidragen som en del av stödet till civilsamhället, men betonar mycket hårt att inga medel får gå till antidemokratisk verksamhet.
MP (Nej) – MP ser positivt på trossamfundens roll i samhället och stöder bidragssystemet under förutsättning att demokratiska kriterier efterlevs.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om frågan

Sverige har ett statligt system för stöd till trossamfund. Sedan 2025 gäller en ny lag om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan, med bland annat demokrativillkor för att få stöd. Förespråkare för statsbidragen menar att religiösa samfund är en del av civilsamhället och bidrar med social verksamhet, krisstöd och gemenskap. Motståndare anser att en sekulär stat inte ska finansiera religiös verksamhet med skattepengar och att samfund bör bära sina egna kostnader. Frågan gäller det direkta statliga bidraget, inte människors rätt att utöva religion.

Argument

Argument för

En sekulär stat bör enligt förespråkare inte använda skattepengar för att finansiera religion.
Samfund som har stöd bland sina medlemmar kan finansieras genom medlemsavgifter och donationer.
Ett avskaffande minskar risken att offentliga pengar går till organisationer med värderingar staten inte delar.
Staten slipper avgöra vilka religiösa samfund som uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd.

Argument emot

Trossamfund bidrar med socialt arbete, krisstöd, själavård och gemenskap som kan ha samhällsnytta.
Likvärdigt stöd kan ses som ett sätt att behandla olika religioner neutralt och rättvist.
Små samfund kan få svårt att upprätthålla verksamhet utan stöd, vilket kan minska religiös mångfald.
Demokrativillkor och kontroll kan användas för att stoppa stöd till samfund som bryter mot grundläggande värden.

Visste du att?

Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund innehåller demokrativillkor och gäller andra trossamfund än Svenska kyrkan.

Vanliga frågor

Får alla trossamfund statsbidrag?: Nej. Samfund måste uppfylla lagens krav och ansöka om stöd.
Gäller frågan även Svenska kyrkan?: Frågan gäller statliga bidrag till religiösa trossamfund generellt, men finansieringen av Svenska kyrkan skiljer sig delvis från systemet för andra samfund.
Är bidrag samma sak som att staten betalar all religiös verksamhet?: Nej. Statsbidrag är bara en del av många samfunds finansiering.

Källor

01regeringen.se

Relaterade frågor

Dela frågan

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret