Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

SAKFRÅGA · ENERGI · KÄRNKRAFT

Bör staten ge ekonomiskt stöd till ny kärnkraft?

Ska staten ta en del av den ekonomiska risken när nya kärnkraftsreaktorer byggs?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Historiskt resultat – äldre röstning t.o.m. 15 okt 2026
Ja80%
Nej20%

Cirka 450 röster

Publicerad 3 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

Sedan den 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt finansiellt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödmodellen består bland annat av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt som kan ge producenten skydd vid låga elpriser och samtidigt begränsa överkompensation vid höga priser. Vid utgången av augusti 2026 hade regeringen tagit emot sex ansökningar om statligt stöd. Förespråkare menar att mycket stora investeringar med lång byggtid kräver statlig riskdelning för att bli genomförbara och att ny planerbar el behövs för elektrifieringen. Motståndare menar att skattebetalarna tar en stor ekonomisk risk och att stödet kan tränga undan billigare eller snabbare energiinvesteringar. Frågan gäller alltså finansieringen av kärnkraft, inte bara om kärnkraft ska finnas.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja4
MModeraternaSDSverigedemokraternaKDKristdemokraternaLLiberalerna
Nej3
CCenterpartietVVänsterpartietMPMiljöpartiet
Ingen tydlig Ja/Nej-position1
SSocialdemokraterna
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Partiet är öppet för ny kärnkraft men har ställt sig kritiska till den nuvarande regeringens specifika stödmodell och vill se ett brett energipolitiskt samförstånd.
  • M (Ja) – Moderaterna är drivande bakom förslaget om statliga kreditgarantier och riskdelning för att möjliggöra utbyggnaden av ny planerbar elproduktion.
  • SD (Ja) – Partiet anser att statlig finansiering och riskdelning är nödvändigt för att säkra det svenska elsystemet och nå klimatmålen genom ny kärnkraft.
  • C (Nej) – Centerpartiet motsätter sig att skattebetalarna ska bära den ekonomiska risken för kärnkraft och förespråkar teknikneutrala marknadsvillkor.
  • V (Nej) – Vänsterpartiet avvisar statliga subventioner till kärnkraft och vill istället prioritera satsningar på förnybar energi och energieffektivisering.
  • KD (Ja) – KD ser statlig riskdelning som en förutsättning för de omfattande investeringar som krävs för att bygga ny baskraft i Sverige.
  • L (Ja) – Liberalerna menar att statligt finansiellt stöd är avgörande för att snabbt få på plats den nya kärnkraft som behövs för klimatomställningen.
  • MP (Nej) – Miljöpartiet är starka motståndare till statliga garantier för kärnkraft, vilket de ser som en ekonomisk risk och ett hinder för billigare förnybara alternativ.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

  • Kan göra mycket stora och långsiktiga kärnkraftsinvesteringar möjliga att finansiera.
  • Kan bidra till mer planerbar fossilfri elproduktion och högre leveranssäkerhet.
  • Statliga lån kan ge lägre finansieringskostnad än helt privat finansiering.
  • Dubbelriktade kontrakt kan både skydda investeraren och begränsa överkompensation vid höga elpriser.

Argument emot

  • Staten och skattebetalarna tar en del av den ekonomiska risken.
  • Stöd till ett enskilt kraftslag kan snedvrida konkurrensen mellan energitekniker.
  • Långa byggtider innebär risk för kostnadsökningar och tekniska förändringar innan anläggningen är färdig.
  • Pengar och kreditutrymme kan tränga undan investeringar i snabbare eller billigare energilösningar.

Fakta: visste du att?

Den svenska stödmodellen är planerad för investeringar på totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket regeringen jämför med ungefär fyra storskaliga reaktorer.

Vanliga frågor

Är detta samma fråga som om Sverige ska bygga kärnkraft?

Nej. Här gäller frågan specifikt om staten ska ge lån och andra ekonomiska garantier till projekten.

Är stödet rena bidrag?

Nej. Modellen består bland annat av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt.

Har företag redan ansökt?

Ja. Regeringen meddelade den 31 augusti 2026 att den hade tagit emot den sjätte ansökan om statligt stöd.

Källor

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Hittills har 80 % svarat ja och 20 % nej.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 4 november 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish