Är detta samma fråga som om Sverige ska bygga kärnkraft?

Nej. Här gäller frågan specifikt om staten ska ge lån och andra ekonomiska garantier till projekten.

Har företag redan ansökt?

Ja. Regeringen meddelade den 31 augusti 2026 att den hade tagit emot den sjätte ansökan om statligt stöd.

EnergiKärnkraft

Bör staten ge ekonomiskt stöd till ny kärnkraft?

Ska staten ta en del av den ekonomiska risken när nya kärnkraftsreaktorer byggs?

Publicerad 3 september 2026Uppdaterad 12 september 20266 röster idag

Resultat

Ja76%

Nej24%

274 röster totalt6 röster idag

Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.

Automatisk sammanfattning

Hittills har 76 % röstat ja och 24 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.

Automatisk sammanfattning baserad på registrerade röster.

Så står partierna

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja5

SMSDKDL

Nej3

CVMP

Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

S (Ja) – Socialdemokraterna har öppnat för statlig medfinansiering och riskdelning för att möjliggöra ny kärnkraft som en del av en bredare energiöverenskommelse.
M (Ja) – Moderaterna leder regeringen som har tagit fram förslaget om statliga kreditgarantier och prismodeller för att främja ny kärnkraft.
SD (Ja) – Sverigedemokraterna är pådrivande för statliga investeringsstöd och lån till kärnkraft som en nödvändighet för svensk energiförsörjning.
C (Nej) – Centerpartiet motsätter sig att skattebetalarna ska ta den ekonomiska risken och anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader på marknadsmässiga grunder.
V (Nej) – Vänsterpartiet är kritiska till att statliga medel används för att subventionera dyr kärnkraft och förespråkar istället satsningar på förnybar elproduktion.
KD (Ja) – Kristdemokraterna ser statlig riskdelning som en förutsättning för att bygga ny baskraft och stöder aktivt den nuvarande stödmodellen.
L (Ja) – Liberalerna anser att staten måste ta en aktiv roll i finansieringen för att säkerställa utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige.
MP (Nej) – Miljöpartiet avvisar kraftfullt statliga subventioner till kärnkraft, då de anser att det är dyrt, riskfyllt och tar resurser från förnybara alternativ.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om frågan

Sedan den 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt finansiellt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödmodellen består bland annat av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt som kan ge producenten skydd vid låga elpriser och samtidigt begränsa överkompensation vid höga priser. Vid utgången av augusti 2026 hade regeringen tagit emot sex ansökningar om statligt stöd. Förespråkare menar att mycket stora investeringar med lång byggtid kräver statlig riskdelning för att bli genomförbara och att ny planerbar el behövs för elektrifieringen. Motståndare menar att skattebetalarna tar en stor ekonomisk risk och att stödet kan tränga undan billigare eller snabbare energiinvesteringar. Frågan gäller alltså finansieringen av kärnkraft, inte bara om kärnkraft ska finnas.

Argument

Argument för

Kan göra mycket stora och långsiktiga kärnkraftsinvesteringar möjliga att finansiera.
Kan bidra till mer planerbar fossilfri elproduktion och högre leveranssäkerhet.
Statliga lån kan ge lägre finansieringskostnad än helt privat finansiering.
Dubbelriktade kontrakt kan både skydda investeraren och begränsa överkompensation vid höga elpriser.

Argument emot

Staten och skattebetalarna tar en del av den ekonomiska risken.
Stöd till ett enskilt kraftslag kan snedvrida konkurrensen mellan energitekniker.
Långa byggtider innebär risk för kostnadsökningar och tekniska förändringar innan anläggningen är färdig.
Pengar och kreditutrymme kan tränga undan investeringar i snabbare eller billigare energilösningar.

Visste du att?

Den svenska stödmodellen är planerad för investeringar på totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket regeringen jämför med ungefär fyra storskaliga reaktorer.

Vanliga frågor

Är detta samma fråga som om Sverige ska bygga kärnkraft?: Nej. Här gäller frågan specifikt om staten ska ge lån och andra ekonomiska garantier till projekten.
Är stödet rena bidrag?: Nej. Modellen består bland annat av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt.
Har företag redan ansökt?: Ja. Regeringen meddelade den 31 augusti 2026 att den hade tagit emot den sjätte ansökan om statligt stöd.

Källor

01regeringen.se
02regeringen.se

Relaterade frågor

Dela frågan

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret