Bör karensavdraget avskaffas?
Karensavdraget minskar ersättningen i början av en sjukperiod. Bör avdraget tas bort så att sjuklön betalas utan karens?
Resultat
Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.
Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.
Hittills har 42 % röstat ja och 58 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.
Så står partierna
Så har positionerna bedömts
Om frågan
När en anställd blir sjuk betalar arbetsgivaren normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. Från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka. Tanken med karensen är bland annat att det ska finnas en självrisk i sjukförsäkringen. Förespråkare för att avskaffa karensavdraget menar att inkomstbortfallet kan göra att människor går till jobbet trots att de är sjuka, och att personer med små ekonomiska marginaler drabbas särskilt hårt. Motståndare menar att ett slopat avdrag skulle öka arbetsgivarnas kostnader och minska den ekonomiska tröskeln för kort sjukfrånvaro. Frågan handlar därför om balansen mellan ekonomisk trygghet vid sjukdom, smittspridning, arbetsgivares kostnader och sjukförsäkringens utformning.
Argument
Argument för
- Den ekonomiska förlusten vid kort sjukdom minskar för den anställde.
- Kan minska incitamentet att arbeta trots sjukdom och därmed begränsa smittspridning på arbetsplatser.
- Personer med låga inkomster och små ekonomiska marginaler får ett starkare skydd.
- Sjukförsäkringen blir mer likformig från första sjukdagen.
Argument emot
- Arbetsgivarnas kostnader för kort sjukfrånvaro kan öka.
- Den ekonomiska tröskeln för mycket kort sjukfrånvaro försvinner.
- Små arbetsgivare kan påverkas mer av ökade sjuklönekostnader.
- Riktade skyddsregler för personer med återkommande sjukdom kan vara mer träffsäkra än ett generellt avskaffande.
Visste du att?
Karensavdraget är normalt 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.
Vanliga frågor
- Hur beräknas karensavdraget?
Det motsvarar normalt 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
- Vem betalar sjuklön i början av en sjukperiod?
Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna, med karensavdrag enligt reglerna.
- Finns det undantag från vanlig karens?
Ja. Det finns bland annat särskilda regler för personer som riskerar många eller långa sjukperioder.
Källor
Relaterade frågor
Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion
Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga