Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

AKTUELLT · POLITIK & DEMOKRATI · REGERINGSBILDNING

Bör Ulf Kristersson avgå som statsminister efter valet 2026?

Efter det jämna valet pågår regeringsfrågan. Bör Ulf Kristersson lämna statsministerposten eller avvakta den parlamentariska processen?

Se resultatet direkt efter din röst

Öppen till 12 oktober kl. 21:59.

Publicerad 16 september 20260 röster idag

Om frågan

Efter riksdagsvalet 2026 är det slutliga regeringsläget ännu inte avgjort. En sittande statsminister behöver inte automatiskt avgå på grund av mandatfördelningen efter ett val. Om statsministern sitter kvar ska den nyvalda riksdagen pröva stödet för honom eller henne. Ett statsministerförslag förkastas om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. Frågan gäller därför vad Ulf Kristersson bör göra i det aktuella parlamentariska läget: lämna posten självmant eller låta riksdagens formella process avgöra.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja3
SSocialdemokraternaVVänsterpartietMPMiljöpartiet
Nej4
MModeraternaSDSverigedemokraternaKDKristdemokraternaLLiberalerna
Ingen tydlig Ja/Nej-position1
CCenterpartiet
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ja) S anser sannolikt att en statsminister utan ett tydligt eget majoritetsunderlag bör avgå för att ge plats åt det största blocket. De betonar ofta vikten av att respektera väljarviljan vid ett maktskifte.
  • M (Nej) M menar att en statsminister bör avvakta den formella prövningen i riksdagen i enlighet med regeringsformens principer om negativ parlamentarism. De ser ingen anledning till förtida avgång innan stödet i kammaren har testats.
  • SD (Nej) SD värnar den parlamentariska processen och vill sannolikt utnyttja det politiska läget maximalt innan en regering fälls. De föredrar formella omröstningar som tydliggör partiernas positioner.
  • C (Ingen tydlig Ja/Nej-position) C betonar ofta vikten av att följa konstitutionella praxis, men deras ställningstagande beror sannolikt på vilket regeringsalternativ de själva stödjer vid tillfället. De förespråkar ofta breda lösningar snarare än snabba avgångar.
  • V (Ja) V lär kräva Kristerssons avgång om det högerkonservativa underlaget förlorat sin majoritet. De ser det som en demokratisk nödvändighet att en regering som saknar aktivt stöd lämnar över makten.
  • KD (Nej) KD stöder den sittande statsministern och anser att han bör sitta kvar tills riksdagen eventuellt röstar bort honom. De prioriterar stabilitet och att ge regeringsunderlaget tid att förhandla.
  • L (Nej) L står bakom den sittande regeringen och menar att den parlamentariska processen i riksdagen ska ha sin gång. De ser ingen konstitutionell anledning till en förtida avgång innan en omröstning skett.
  • MP (Ja) MP anser sannolikt att ett skifte bör ske om underlaget bakom regeringen är mindre än oppositionens. De betonar viktiheten av att snabbt inleda processen för en ny klimat- och miljöpolitik.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

  • Ett tydligt valresultat mot den sittande regeringens underlag kan ses som skäl att snabbt lämna över initiativet i regeringsbildningen.
  • En frivillig avgång kan göra att talmannens arbete med att hitta en ny statsminister kan inledas utan att invänta en statsministeromröstning.
  • Om det redan står klart att minst 175 ledamöter kommer att rösta nej kan en avgång undvika en senare förlust i riksdagen.
  • En snabb avgång kan skapa tydlighet om vem som har ansvar för att försöka bilda nästa regering.

Argument emot

  • Det slutliga parlamentariska läget måste först klarna innan det går att veta vilket stöd olika regeringsalternativ faktiskt har.
  • Sveriges system bygger på negativ parlamentarism; statsministern behöver inte ha 175 ja-röster för att sitta kvar.
  • Riksdagens formella prövning finns just för att avgöra om statsministern tolereras av en tillräckligt stor del av kammaren.
  • Att sitta kvar under processen kan ge partierna tid att pröva olika samarbetsalternativ innan regeringen avgår.

Fakta: visste du att?

En svensk statsminister behöver inte få 175 ja-röster. Det avgörande är i stället om minst 175 ledamöter röstar nej.

Vanliga frågor

Måste statsministern avgå direkt efter ett val? Nej. Statsministern kan avgå frivilligt eller sitta kvar och låta den nyvalda riksdagen pröva stödet.
Vad händer om minst 175 ledamöter röstar nej? Då ska statsministern entledigas och talmannen inleder processen att ta fram ett nytt statsministerförslag.
Står Sverige utan regering om statsministern avgår? Nej. Den avgående regeringen sitter normalt kvar som övergångsregering tills en ny regering tillträder.

Källor

Om resultatet och metoden

Automatisk sammanfattning visas när minst 100 röster har lämnats.

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 16 september 2026

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden. Skapa konto om du vill spara dina svar.

Dela frågan

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret