Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

SAKFRÅGA · SPORT · KÖN OCH TÄVLINGSIDROTT

Bör transkvinnor få tävla i damklass inom svensk tävlingsidrott?

Ska personer som registrerats som pojkar vid födseln men identifierar sig som kvinnor kunna tävla i damklass?

Röstningen är tillfälligt pausad.

Historiskt resultat – äldre röstning t.o.m. 15 okt 2026
Ja10%
Nej90%

Cirka 550 röster

Publicerad 3 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

Reglerna för transpersoners deltagande i svensk tävlingsidrott bestäms av respektive idrottsförbund och internationella regelverk. Det finns ingen gemensam regel för alla sporter. Inom friidrotten finns exempelvis särskilda nationella regler, medan internationella tävlingar följer World Athletics. Konflikten gäller inkludering och könsidentitet kontra damklassens syfte och frågan om fysiska fördelar efter manlig pubertet.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja2
VVänsterpartietMPMiljöpartiet
Nej2
SDSverigedemokraternaKDKristdemokraterna
Ingen tydlig Ja/Nej-position4
SSocialdemokraternaMModeraternaCCenterpartietLLiberalerna
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Partiet betonar idrottens självständighet och anser att det är upp till idrottsrörelsen och dess förbund att utforma regelverken för rättvis konkurrens.
  • M (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Moderaterna värnar idrottens autonomi och menar att experter inom respektive sport bäst avgör hur gränsdragningar ska göras för att säkra rättvisa.
  • SD (Nej) – Sverigedemokraterna betonar biologiskt kön som utgångspunkt och menar att damidrottens integritet och biologiska förutsättningar måste skyddas.
  • C (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Centerpartiet betonar alla människors rätt till inkludering, men har inte tagit ställning för ett tvingande politiskt beslut utan överlåter frågan till idrottens organ.
  • V (Ja) – Vänsterpartiet driver en inkluderande politik där transpersoners rätt att leva i enlighet med sin könsidentitet står i fokus, även om man erkänner idrottens behov av regelverk.
  • KD (Nej) – Kristdemokraterna lyfter fram att damidrotten bygger på biologiska förutsättningar och att rättvisa tävlingsvillkor för biologiska kvinnor ska prioriteras.
  • L (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – Liberalerna förespråkar individens frihet men anser att den specifika regleringen av tävlingsklasser bör skötas av idrottsrörelsen snarare än genom politiska beslut.
  • MP (Ja) – Miljöpartiet betonar vikten av inkludering och att transpersoner ska ha rätt att delta i samhällets alla delar, inklusive idrott, utifrån sin könsidentitet.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

  • Ger transkvinnor möjlighet att tävla i den kategori som motsvarar deras könsidentitet.
  • Kan minska exkludering och öka deltagandet i idrott.
  • Medicinska kriterier kan i vissa sporter användas för att begränsa fysiologiska fördelar.
  • Olika idrotter kan anpassa regler efter sportens krav.

Argument emot

  • Manlig pubertet kan ge bestående fysiska fördelar i exempelvis styrka och snabbhet.
  • Damklassen finns för att skapa rättvisa tävlingsvillkor för kvinnor.
  • Medicinska gränsvärden är svåra att koppla exakt till prestationsfördelar.
  • Reglerna kan påverka placeringar, rekord och uttagningar för kvinnliga idrottare.

Fakta: visste du att?

Svensk idrott har inget gemensamt regelverk för alla sporter; reglerna varierar mellan förbunden.

Vanliga frågor

Finns en gemensam svensk regel?

Nej.

Får transkvinnor tävla i svensk friidrott?

I vissa nationella tävlingsformer finns särskilda behörighetsregler.

Gäller frågan motionsidrott?

Nej, här avses tävlingsidrott.

Källor

Relaterade frågor

Om resultatet och metoden

Hittills har 10 % svarat ja och 90 % nej.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 4 november 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish