SAKFRÅGA · UTRIKESPOLITIK · BISTÅND
Bör Sverige minska det internationella biståndet?
Ska Sverige lägga mindre pengar på internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt stöd?
Fördjupa dig
Om frågan
Sveriges bistånd finansierar bland annat humanitära insatser, fattigdomsbekämpning, demokrati, hälsa, utbildning och klimatåtgärder i andra länder. Från 2026 är biståndsbudgeten fastställd till 53 miljarder kronor per år för perioden 2026–2028. Förespråkare för minskat bistånd menar att mer resurser bör användas till svenska behov och att resultatkraven måste vara hårdare. Kritiker menar att bistånd räddar liv, minskar instabilitet och stärker Sveriges internationella ansvar och långsiktiga säkerhet.
Så står partierna i frågan
Så har positionerna bedömts
Argument för och emot
Argument för
- Frigör pengar till vård, skola, försvar eller skattesänkningar i Sverige.
- Kan öka pressen på bättre uppföljning och effektivitet.
- Minskar risken att pengar hamnar i korruption eller ineffektiva projekt.
- Kan koncentrera stödet till färre och tydligare prioriteringar.
Argument emot
- Kan försämra livsvillkoren för människor i utsatta länder.
- Kan minska Sveriges internationella inflytande.
- Kan öka instabilitet, migration och humanitära kriser på längre sikt.
- Försvagar stödet till demokrati, hälsa och klimatinsatser.
Fakta: visste du att?
Sveriges biståndsbudget är fastställd till 53 miljarder kronor per år 2026–2028.
Vanliga frågor
- Vad används biståndet till?
Bland annat humanitära insatser, hälsa, utbildning, demokrati och utveckling.
- Är allt bistånd pengar till andra regeringar?
Nej, stödet går även via FN, civilsamhälle, myndigheter och internationella organisationer.
- Kan bistånd användas i Sverige?
Vissa kostnader kopplade till mottagande kan enligt internationella regler räknas av, men det finns begränsningar.