Bör Sverige införa skatt på sockersötade drycker?
Ska drycker med mycket tillsatt socker beskattas med en särskild punktskatt?
Resultat
Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.
Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.
Hittills har 46 % röstat ja och 54 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.
Så står partierna
Så har positionerna bedömts
Om frågan
Sockersötade drycker som läsk innehåller ofta mycket fritt eller tillsatt socker och har kopplats till bland annat viktuppgång och ökad risk för typ 2-diabetes. Flera länder använder särskilda punktskatter på sötade drycker som ett folkhälsopolitiskt styrmedel. En svensk skatt skulle kunna utformas som ett fast belopp per liter eller differentieras efter dryckens sockerhalt. Förespråkare menar att högre pris kan minska konsumtionen och ge producenter incitament att sänka sockerhalten, samtidigt som skatten ger intäkter. Motståndare menar att skatten begränsar konsumenternas val, slår proportionellt hårdare mot hushåll med låga inkomster och kan leda till att konsumenter byter till andra kaloririka produkter. Frågan handlar därför om folkhälsa, konsumentfrihet, fördelning och hur effektiv ekonomisk styrning är.
Argument
Argument för
- Högre priser kan minska konsumtionen av sockersötade drycker, särskilt när skatten är tydligt utformad.
- En skatt som ökar med sockerhalten kan ge producenter incitament att minska mängden socker i sina produkter.
- Minskad konsumtion kan bidra till att förebygga viktuppgång, typ 2-diabetes och andra kostrelaterade hälsoproblem.
- Skatten ger offentliga intäkter som kan användas i den allmänna budgeten eller till folkhälsoinsatser.
Argument emot
- Skatten höjer priserna och kan proportionellt belasta hushåll med lägre inkomster mer.
- Konsumenter kan ersätta beskattade drycker med andra söta eller energirika produkter.
- Gränsdragningen mellan vilka drycker som ska beskattas och undantas kan bli administrativt komplicerad.
- Staten kan i stället fokusera på information, kostråd, skolmat och frivillig produktutveckling utan en särskild skatt.
Visste du att?
WHO:s globala kartläggning visar att ett stort antal länder använder punktskatter på sockersötade drycker, ofta med syftet att påverka konsumtion och produktutformning.
Vanliga frågor
- Finns det en särskild svensk sockerskatt på läsk i dag?
Sverige har inte en nationell punktskatt specifikt utformad efter sockerhalten i sockersötade drycker.
- Hur kan en sådan skatt utformas?
Exempel är ett fast belopp per liter eller nivåer där drycker med högre sockerhalt beskattas mer.
- Varför fokusera på drycker och inte allt socker?
Sockersötade drycker har kopplats till bland annat viktuppgång och typ 2-diabetes, men en avgränsning till drycker är samtidigt en politisk designfråga.
Källor
Relaterade frågor
Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion
Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga