Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

SAKFRÅGA · FÖRSVAR & SÄKERHET · NATO & SÄKERHETSPOLITIK

Bör Sverige fortsätta vara medlem i Nato?

Sverige är sedan 2024 medlem i Nato. Bör Sverige fortsätta vara en del av försvarsalliansen?

Se resultatet direkt efter din röst

Publicerad 16 september 20260 röster idag

Om frågan

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024 efter att ha ansökt om medlemskap tillsammans med Finland 2022. Därmed avslutades Sveriges tidigare militära alliansfrihet och Sverige blev Natos 32:a medlemsland.

Nato är en försvarsallians där medlemsländerna samarbetar kring försvar och säkerhet. En central del är artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Den innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland betraktas som ett angrepp mot samtliga. Varje medlemsland är då skyldigt att bistå, men bestämmer själv vilken åtgärd det anser nödvändig.

Medlemskapet innebär samtidigt att Sverige deltar i Natos gemensamma försvarsplanering och förväntas bidra till alliansens kollektiva försvar. Försvarsmakten arbetar fortsatt med att anpassa bland annat förband, logistik, ledningssystem och doktriner till Natos krav.

Frågan handlar om huruvida Sverige även framöver bör vara medlem i Nato eller återgå till att stå utanför försvarsalliansen.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja6
SSocialdemokraternaMModeraternaSDSverigedemokraternaCCenterpartietKDKristdemokraternaLLiberalerna
Nej2
VVänsterpartietMPMiljöpartiet
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ja) Efter en historisk säkerhetspolitisk omprövning 2022 står Socialdemokraterna fast vid att medlemskapet är nödvändigt för Sveriges säkerhet.
  • M (Ja) Moderaterna har länge varit det drivande partiet för ett svenskt Nato-medlemskap och ser det som en grundbult i svensk försvarsstrategi.
  • SD (Ja) Sverigedemokraterna ändrade ståndpunkt 2022 för att möjliggöra medlemskap tillsammans med Finland och stödjer nu fullt ut den kollektiva säkerheten.
  • C (Ja) Centerpartiet ser Nato som en garant för fred och stabilitet i vårt närområde och har tydligt ställt sig bakom medlemskapet.
  • V (Nej) Vänsterpartiet röstade nej till anslutningen och förespråkar i sitt partiprogram en återgång till alliansfrihet framför medlemskap i en kärnvapenallians.
  • KD (Ja) Kristdemokraterna anser att Nato-medlemskapet är avgörande för att säkerställa Sveriges försvar och förmåga att möta externa hot.
  • L (Ja) Liberalerna var det första riksdagspartiet att förespråka Nato-medlemskap och är dess mest konsekventa anhängare.
  • MP (Nej) Miljöpartiet motsatte sig ansökan och betonar riskerna med kärnvapen, även om de nu fokuserar på att göra det bästa av situationen inom alliansen.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Argument för och emot

Argument för

  • Kollektivt försvar: Som Natomedlem omfattas Sverige av artikel 5 och får därmed ett ömsesidigt försvarsåtagande tillsammans med övriga medlemsländer.
  • Militärt samarbete: Medlemskapet ger Sverige möjlighet att planera och samordna sitt försvar tillsammans med andra Natoländer.
  • Säkerheten i Norden och Östersjöområdet: Sverige och Finland ingår nu i samma försvarsallians som bland andra Norge och Danmark, vilket möjliggör gemensam försvarsplanering i regionen.
  • Inflytande inom alliansen

Argument emot

  • Minskad militär handlingsfrihet: Ett medlemskap innebär långsiktiga åtaganden gentemot andra medlemsländer och knyter svensk säkerhetspolitik närmare Natos gemensamma försvarsplanering.
  • Sverige kan dras in i konflikter: Kritiker kan anse att det kollektiva försvarsåtagandet ökar Sveriges skyldigheter vid väpnade angrepp mot andra medlemsländer. Artikel 5 innebär dock inte automatiskt att varje land måste skicka stridande förband; varje medlem avgör vilken hjälp den bedömer som nödvändig
  • Kostnader och militära åtaganden: Medlemskapet kombineras med krav och politiska åtaganden kring försvarsförmåga, beredskap och bidrag till alliansens gemensamma försvar.
  • Alternativ säkerhetspolitik: Motståndare till medlemskapet kan föredra en svensk säkerhetspolitik utanför militära allianser, kombinerad med ett starkt nationellt försvar och andra internationella samarbeten.

Fakta: visste du att?

Sverige blev Natos 32:a medlemsland den 7 mars 2024.

Ett Natoland kan lämna alliansen enligt artikel 13 i Nordatlantiska fördraget. Medlemskapet upphör då ett år efter att landet formellt har meddelat USA:s regering om sitt utträde

Vanliga frågor

När blev Sverige medlem i Nato?

Sverige blev fullvärdig medlem den 7 mars 2024 och blev då Natos 32:a medlemsland.

Vad innebär artikel 5?

Artikel 5 innebär att ett väpnat angrepp mot ett Natoland betraktas som ett angrepp mot samtliga. Varje medlemsland ska bistå det angripna landet med de åtgärder som landet bedömer som nödvändiga. Det behöver alltså inte automatiskt innebära militär strid.

Måste Sverige delta i alla Natos militära operationer?

Nej. NATO anger att medlemsländers styrkebidrag till operationer och uppdrag normalt sker på frivillig basis. Det skiljer sig från skyldigheten till ömsesidigt bistånd vid ett väpnat angrepp enligt artikel 5.

Kan Sverige lämna Nato?

Ja. Artikel 13 i Nordatlantiska fördraget gör det möjligt för ett medlemsland att lämna alliansen. Utträdet får verkan ett år efter den formella uppsägningen.

Hur många länder är med i Nato?

Nato består av 32 medlemsländer, där Sverige blev det senaste landet att ansluta 2024

Källor

Om resultatet och metoden

Automatisk sammanfattning visas när minst 100 röster har lämnats.

Resultatet bygger på röster från både inloggade deltagare och gäster. En aktiv röst per konto eller gästidentifierare och fråga räknas. Rösten kan ändras eller tas bort så länge den kan nås genom kontot eller gästens webbläsare. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 16 september 2026

Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden. Skapa konto om du vill spara dina svar.

Dela frågan

Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion

Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga

Scanna QR-koden eller kopiera numret