Bör staten ta över huvudansvaret för skolan?
Ska staten bli huvudman för offentliga grund- och gymnasieskolor i stället för kommunerna?
Resultat
Skapa ett gratis konto med Google eller e-post för att spara dina svar, följa hur dina åsikter utvecklas över tid och få tillgång till fler funktioner. Vill du bara prova? Då kan du självklart rösta som gäst – klicka på "Rösta som gäst" nedan.
Gäströster lagras pseudonymiserat på servern. En nödvändig cookie i den här webbläsaren gör att du kan ändra eller radera rösten och hjälper till att minska upprepade röster. Inget namn eller någon e-postadress lagras på röstraden.
Hittills har 78 % röstat ja och 22 % nej. Resultatet bygger på röster från användare på Sveriges Opinion och är inte representativt för hela Sveriges befolkning.
Så står partierna
Så har positionerna bedömts
Om frågan
Svensk skola styrs i dag genom ett delat ansvar där staten beslutar om lagar, läroplaner, nationella mål och tillsyn, medan kommuner är huvudmän för de kommunala skolorna och fristående skolor har andra huvudmän. Frågan om ett statligt huvudmannaskap har utretts som ett sätt att skapa en mer likvärdig skola. Ett statligt övertagande skulle kunna innebära att staten får ett direkt ansvar för bland annat finansiering, personal- och resursfördelning i offentliga skolor. Förespråkare menar att skillnader mellan kommuner kan minska och att nationell planering blir enklare. Motståndare lyfter risken för en stor och centraliserad organisation, svagare lokal anpassning och höga omställningskostnader. Frågan handlar om likvärdighet, ansvar, lokal demokrati och hur skolsystemet bäst organiseras.
Argument
Argument för
- Kan ge mer likvärdiga ekonomiska och organisatoriska förutsättningar mellan olika delar av landet.
- Ett tydligare nationellt ansvar kan minska dagens uppdelning mellan många huvudmän och styrnivåer.
- Staten kan planera lärarförsörjning, stöd och resursfördelning mer sammanhållet nationellt.
- Elevers tillgång till stöd och utbildningskvalitet kan bli mindre beroende av den egna kommunens ekonomi.
Argument emot
- Beslut kan hamna längre från elever, lärare, vårdnadshavare och lokala förhållanden.
- En statlig skolorganisation kan bli mycket stor och administrativt komplex.
- En omfattande omorganisation riskerar att ta tid och resurser från undervisning och andra förbättringar.
- Likvärdighet garanteras inte enbart genom att huvudmannen byts; kvalitet påverkas också av ledarskap, lärare och lokala förutsättningar.
Visste du att?
SOU 2022:53 tog fram ett omfattande besluts- och kunskapsunderlag både för statligt huvudmannaskap och för andra modeller med stärkt statligt ansvar för skolan.
Vanliga frågor
- Vem ansvarar för kommunala skolor i dag?
Kommunerna är huvudmän för sina skolor, medan staten bland annat styr genom lagar, läroplaner, nationella mål och tillsyn.
- Skulle friskolor automatiskt bli statliga?
Inte nödvändigtvis. Hur fristående skolor skulle omfattas beror på vilken modell som beslutas.
- Är ett statligt huvudmannaskap redan beslutat?
Nej. Frågan har utretts och diskuterats, men ett fullständigt statligt övertagande kräver omfattande politiska beslut och genomförande.
Källor
Relaterade frågor
Stöd den fortsatta utvecklingen av Sveriges Opinion
Sveriges Opinion är en oberoende plattform som utvecklas löpande. Om du uppskattar tjänsten kan du frivilligt bidra till fortsatt utveckling, drift och nya funktioner. Varje bidrag – stort som litet – hjälper oss att göra plattformen bättre. ✓ Plattformen är kostnadsfri att använda ✓ Bidrag används till utveckling och drift ✓ Alla bidrag är helt frivilliga