Hoppa till innehållet
OPINIONSLÄGETVAL 2026
Sveriges Opinion

AKTUELLT · VAL OCH DEMOKRATI

Bör det införas striktare krav på vandelsprövning för personer som väljs in i riksdagen?

Efter att en vänsterpartist som tidigare nekats medborgarskap kryssats in i riksdagen diskuteras nu kraven på folkvalda ledamöter.

Röstningen är tillfälligt pausad.

Publicerad 21 september 2026

Fördjupa dig

Om frågan

I riksdagsvalet i Dalarna lyckades Mohamed Abdukardir Ali (V) bli invald via personkryss trots en låg listplacering. Mediala granskningar har visat att han tidigare nekats svenskt medborgarskap av migrationsdomstolen med hänvisning till bristande 'hederligt levnadssätt' på grund av skulder. Detta har väckt debatt om huruvida regelverket för vem som kan väljas till landets högsta beslutande organ är tillräckligt strikt.

Så står partierna i frågan

Riksdagspartiernas bedömda ståndpunkt i den här frågan.

Ja4
MModeraternaSDSverigedemokraternaKDKristdemokraternaLLiberalerna
Nej3
CCenterpartietVVänsterpartietMPMiljöpartiet
Ingen tydlig Ja/Nej-position1
SSocialdemokraterna
Så har positionerna bedömts

Partiernas Ja/Nej-positioner bygger på underlaget som används i Sveriges Opinions Partimatch. De korta förklaringarna är maskinellt sammanställda sammanfattningar och ska inte ses som ordagranna uttalanden från partierna.

  • S (Ingen tydlig Ja/Nej-position) – S prioriterar vanligtvis partiernas eget ansvar vid nomineringar snarare än ytterligare juridiska krav, men har öppnat för diskussioner om trygghet i beslutande organ.
  • M (Ja) – M har uttryckt behov av att stärka kraven på personer i förtroendeställning och värna riksdagens integritet mot säkerhetsrisker eller bristande vandel.
  • SD (Ja) – SD har länge förespråkat striktare vandelskrav generellt och anser att det är orimligt att personer som nekas medborgarskap kan sitta i lagstiftande församlingar.
  • C (Nej) – C betonar ofta den grundlagsskyddade rösträtten och valbarheten, och ser risker för demokratin om statliga myndigheter genomför svepande vandelsprövningar av folkvalda.
  • V (Nej) – V anser att det är väljarna och partierna som ska avgöra kandidaters lämplighet och motsätter sig generellt utökade kontroller som kan begränsa den demokratiska representationen.
  • KD (Ja) – KD betonar vikten av förtroende för statens institutioner och har ställt sig positiva till att utreda skärpta krav för att motverka att olämpliga personer innehar maktpositioner.
  • L (Ja) – Liberalerna värnar demokratin men har i debatten signalerat att det krävs tydligare regelverk för att säkerställa att riksdagsledamöter lever upp till högt ställda krav.
  • MP (Nej) – MP värnar den grundlagsstadgade valbarheten för alla medborgare och ser risker med att införa subjektiva vandelskrav som kan diskriminera eller exkludera grupper.

Se vilket parti du tycker mest lika →Jämför två partier →

Om resultatet och metoden

Automatisk sammanfattning visas när minst 100 röster har lämnats.

Röster tas emot av en separat röstmottagning efter uttryckligt samtycke och en robotkontroll. Där sparas bara sammanräknade antal per fråga – inga enskilda svar, inget namn, ingen e-postadress och ingen IP-adress kopplad till svaret. En räknad röst kan därför inte ändras eller tas bort i efterhand. Resultat visas avrundat först när tillräckligt många har röstat. Resultatet är inte en statistiskt representativ opinionsundersökning utan speglar dem som valt att delta.

Uppdaterad 27 oktober 2026

Dela frågan

Stöd Sveriges Opinion

Frivilligt bidrag till drift och utveckling. Swish